Lilla kafferosteriet

Jag gillar kaffe, en espresso, café au lait eller kanske cappuccino är en bra avslutning på en måltid. Men de måste vara av god kvalitet. Mest och absolut oftast dricker jag bryggkaffe. Hemma gjord på hela bönor mald i en enklare kvarn och bryggt i pressokanna. Kaffet ska vara fylligt och gärna lite syrligt, rostade till någonstans mellan- eller mörkrost.

Jag bakar mitt bröd själv, oftast nattjästa frukostbullar eller surdegsbröd. Jag gör inte min egen korv (men tänker testa), men tyckte det var dags att ta kaffedrickandet till en lite mer pretantiös nivå. Jag rostar det själv! Inför mitt första försök har jag googlat och surfat, det verkade inte vara särskilt svårt. Tipsen var att ta ut batteriet ur brandvarnaren och varna grannarna.

I saluhallen i Uppsala finns Verdein & co, som säljer kaffe, te och choklad. När jag var där hade de ett urval av tre sorters kaffe. En var espressobönor, då vi inte har någon espressomaskin slog jag till på ett kvarts hekto vardera av de andra två. Den ena var ett kaffe från Rwanda och det andra från Etiopien.

Inför premiärrostningen valde jag kaffet från Rwanda. På bilden är det tillsammans med ett mellanrostat kaffe. Brandvarnaren nedtagen, ugnen på 225 grader varmluft och in med plåten i ca 15 minuter. Enligt webben skulle kaffet knäppa och poppa när det var klart, riktigt så ljudligt var det inte. Jag blev därför lite osäker när det var klart. När bönorna fått tillräckligt med färg fick det vara klart. Lite ljusare än det köpta mellanrostade.

Kvarnen kom fram, vattnet kokades och första koppen avsmakades. Hur blev det? Gott och mycket smak. Mycket mer smak än vanligt kaffe. Det fick en viss dominerande smak, som jag inte vet om den kommer från bönsorten eller något annat.

Varför ska man då rosta själv? För att man kan! ;-) Rostat kaffe förlorar snabbt sin smak, särskilt om det dessutom är malet. Det är bekvämt med färdigt kaffe, och så dåligt är det ju faktiskt inte. Råkaffe håller sig länge och man kan rosta lite i taget, stalltipset på nätet verkar vara att rosta för ca en vecka i taget och förvara i tättslutande burk.

När jag köpte kaffet frågade jag om de sålde mycket. Inte så oväntat så gör de inte det. Antingen äldre män som inte kan tänka sig annat, eller yngre killar som jag som vill testa.

Efter uppdrucket Rwandakaffe väntar Etiopien, ska bli spännande att se hur stor smakskillnad det är.